Utvecklingsverktyg¶
Alternativa editorer¶
OmarOS levereras med Neovim som standard, men om du vill ha något lite mer etablerat och bekant kan du öppna OmarOS-menyn (Super + Space) och se alternativen under Installera > Editor. Där finns VSCode, Cursor, Zed, Sublime Text, Helix, Vim och Emacs. Om du inte hittar det du letar efter kan du titta under Installera > Package och se om det finns som ett Arch-paket (och om inte, prova Installera > AUR för att söka i AUR).
Den ursprungliga vi-editorn finns också tillgänglig direkt från start. Kör vi filename för att redigera en fil i terminalen.
Temamatchning erbjuds för VSCode, Cursor, VSCodium och Helix.
Du kan ange systemets standardeditor under Installation > Standards > Editor.
Miljö¶
OmarOS stöder att sätta upp en hel mängd utvecklingsmiljöer via avsnittet Installera > Development i OmarOS-menyn (Super + Space). Där hittar du förstås Ruby on Rails, men också alla tre stora körtidsmiljöerna för JavaScript (Node.js, Bun, Deno), liksom populära PHP-ramverk som Laravel och Symfony. Ja, och det finns Go, Rust, Python, Java, Elixir (med Phoenix), .NET, OCaml, Zig, Clojure och Scala också. Det är ett väldigt brett urval!
Merparten av dessa miljöer hanteras av Mise. Det är ett verktyg som låter dig installera och köra flera versioner av ett programmeringsspråk på samma maskin. Det är som rbenv eller rvm för Ruby eller virtualenv för Python, men det fungerar för en massa olika miljöer.
För att installera till exempel Ruby kör du mise use -g ruby, vilket både installerar Ruby och sätter det som globalt standardval. Eller, om ditt projekt har en .ruby-version-fil, kan du bara köra mise i i projektets rot.
Docker¶
Docker behöver knappast någon introduktion. Det låter dig köra isolerade containrar, och OmarOS installerar allt som behövs för att köra det ordentligt, inklusive själva Docker och Docker Compose.
Som standard är din användare inte med i gruppen docker. Den gruppen är i praktiken lösenordsfri root — allt i den kan köra docker run -v /:/host och ta över maskinen — så ett enda skurkaktigt skript eller beroende som körs som du skulle annars vara ett kommando från root. Så på kommandoraden kör du Docker med sudo (sudo docker ps, sudo docker compose up), och de grafiska verktyg som pratar med daemonen — Windows-VM:en — ber om behörighet när de behöver det. Om du vill ha bekvämligheten med en grupplös uppsättning tillbaka och förstår kompromissen kan du aktivera det från Installation > Security > Sudoless Docker (eller köra omaros-setup-security-sudoless-docker), vilket lägger till dig i gruppen docker efter en varning; sedan fungerar vanlig docker och aliaset d utan sudo igen.
Du kan sätta upp de vanliga databaserna för lokal utveckling i Docker via Installera > Development > Docker DB i OmarOS-menyn.
GitHub CLI¶
GitHub CLI låter dig autentisera dig med ditt GitHub-konto och klona privata repositories med det. Det är inkopplat som en av de lazy-loading mise-stubbarna, så första gången du kör gh installerar det sig själv. För att autentisera dig, kör gh auth login. Sedan kan du klona privata repositories med gh repo clone org/repo.
Du kan också utföra en massa andra GitHub-åtgärder med det här kommandot. Kör bara gh för att se allt som är möjligt.
Det finns också en lazy-installerad stubbe för ghui för att hantera dina pull requests i ett TUI. Och lazygit är förinstallerat, om du vill köra git självt från ett TUI också.